söndag, januari 09, 2011

"Förut kallade vi den djungel, nu kallar vi den Nationalpark"

Sista dagen på Phu Quoc gjorde LÅ, Hanna och jag en utflykt till norra delen av ön. Mest för att vi ville få gå i nationlparken, som är ett stort område på Phu Quoc men det har inte mycket vandringsleder så det är lite svårtillgängligt.
Vi bokade bil och guide som var en jättegullig tjej. Nu har vi ju vant oss vid det vietnamesiska engelska uttalet så det rätt bra att förstå henne - för två veckor sen hade det nog känts nästan omöjligt eftersom de gärna sväljer sista stavelsen av orden. House uttalas ”hau”, french blir ”fren”, massage uttalas ”massa” och så vidare.
Guiden berättade om att de flesta på ön försörjer sig som fiskare. De näst vanligaste näringarna är sen fisksås och pepparodling. Vi stannade för att titta på pepparodling, det såg ut ungefär som vinrankor fast mycket högre.
Sen skulle vi få gå några km i skogen ”nationalparken”. Den kändes inte så djungelaktig som vi hade hoppats, men det var en mysig och avkopplande promenad. Utom då att guiden sa att ”vi har inga stora djur här, som tigrar eller lejon, utan det vi har mycket av är ORMAR”...
Men det vi träffade på var ett par familjer som bodde långt inne i skogen och odlade peppar; de hade också kossor och hundar och de var de enda djur vi såg!



Vi körde sen vidare mot öns nordvästra spets där det bara är 5 km till Kambodja. Turen avslutades med fruktdrinkar och bad på den strand som utsetts till en av världens fem vackraste stränder (enligt guiden!).

Ho Chi Minh-staden

Då var vi hemma igen. Slut på resandet för den här gången.
Men jag vill bara visa några bilder från Saigon (Ho Chi Mihn City) där vi stannade i tre nätter. Dag 2 åkte Annas familj i förväg till Phu Quoc, medan vi hade bokat in oss på en utflykt på Mekongfloden.Vi blev hämtade redan kl 7 på morgonen och hann med att besöka en pagod på vägen dit.
Den jättelika Buddhan är högre än själva pagoden som anas till höger.
Man behöver hatt och vatten när man ska ut på floden.

Sen hade vi en behaglig tur på floden. Vi fick gå i land på en ö där man tillverkade saker av kokosmjölk, hantverk, honung och annat.
Sedan vi läste Älskaren av Marguerite Duras i bokcirkeln har jag velat åka båt på Mekongfloden. (Duras föddes förresten i Saigon.) Nu har jag gjort det!

Far och dotter på Mekongfloden.

Mor och dotter på Mekongfloden.

Båtkillen styrde gärna med ena foten.
På kvällen gick vi till närmaste trottoarrestaurang. Man sitter på låga plastpallar (de är låga även för vietnameserna) och får peka och beställa så gott det går när ingen förstår den andres språk. Vi fick i alla fall varsin skål med nudelsoppa och en öl till det. Hela måltiden gick loss på 17 kr per person.
Vi fortsatte sen till legandariska hotell Rex, varifrån många krigsreportrar sände hem sina artiklar under kriget. Det var fullt pådrag på hotellets bar på den stora terrassen. Liksom i hela Saigon där det är otroligt livligt, fullt med människor och trafik, dag som natt.
Utsikt från Rex hotellbar.

fredag, januari 07, 2011

Resekompisar


Igår åkte familjen Lidman hem. De har bott på samma hotell som vi i några dagar, ett jättetrevligt tillskott till vårt resgäng! Barnen fann varandra trots åldersskillnad och Johan och Lars-Åke kom på att de kanske är sysslingar, eller i alla fall nästan... Tack för roligt sällskap Kristin, Johan, Tilda och Maja!

onsdag, januari 05, 2011

Guru or ...


Så vad är detta. Helt uppenbart en gammal vis man. En man helt i samklang med naturen med förmåga att lyssna inåt. En Guru eller ...kanske rent av ett ORACLE.
Men vad är det som står skrivet på bröstet ??? Är detta månne en framtidsförutsägelse ???

- Posted using BlogPress from my iPad

Gästinlägg av Anna: Det marina livet på Phu Quoc


Phu Quoc är Vietnams största ö och är ön är så långt väster ut i Vietnam man kan komma. Ön ligger söder om Kambodja och inte långt från Koh Chang i Thailand.

På Phu Quoc har man livnärt sig på fiske i alla århundranden och livet är hårt för befolkningen. Nu har turismen börjat prägla ön, även om livet fortfarande ter sig ganska normalt för de flesta på ön. Men fler och fler hotell byggs och fiskarna får allt oftare samsas med soltörstiga nordbor på stränderna.

Eftersom det är tropiskt klimat finns det korallrev i vattnen kring ön. Korallrev bildas i vatten där temeraruren är hög och jämn över året och de drar till sig djur som är typiska för biotopen; squid, havssköldpadda, barracuda, parrotfish, boxfish, skorpionfisk, lejonfisk, muräna, krabbor och clownfisk. Man kan också få se haj, tonfisk, rockor och andra större fiskar i korall-biotoperna.

Alla dessa för oss exotiska arter har jag tidigare haft möjligheten att se vid alla snorkel- och dykturer jag gjort (förutom haj men havsko har jag lyckats kryssa!!). Men på Phu Quoc? Låt oss se...

Eftersom min kära systerdotter tog dykcert i december i Sverige (ja fy sjutton, va kallt!) var jag ganska angelägen att komma ut på en dyktur, den första för Hanna. Max hade också provat på att dyka med Lasse i Thailand för nån vecka sen så vi var fyra förväntansfulla dykare. Med oss hade vi också resten av gänget, sju snorklare i åldersspannet 8-72. Vi bokade en dag med Rainbow divers, den bästa dykshopen på ön.
Vi skulle börja dyka vid Turtle island, som de skyndsamt kommerterade: But there are no turtles... Här går man som längst ner ca 10 m vilket vi inte hade några problem med. Härligt att förberedea dyket, våtdräkter på, viktbälten, västar, masker och tuber kontollerades och giant step i 28-gradigt hav! Vi började nedstigningen och kom ner i den magiska undervattensvärlden. Hanna singnalerade ok och vi började lugnt och stilla flyta iväg framåt. Vi såg några "korallknölar", några små fiskar och inte mycket mer - sikten var inte mer än fyra meter... Så nej, på Phu Quoc är det inte lika bra dykning som jag är "van" vid. Den dåliga sikten berodde på tillfällig vindriktning men det är helt klart så att det intensiva fisket påverkar det marina livet. Fiskarna måste ta mindre och mindre fiskar för att kunna försörja sig och överleva.
Trots detta hade vi en mysig dyktur, nybörjarna trimmade sina skills och vi såg några stim med småfisk och härliga, både hårda och mjuka, koraller. Lyckan var stor när vi kom tillbaka upp på ytan efter 47 minuter!

Vid vårt andra dyk var det lite bättre sikt, 7-8 meter, men ännu färre stora fiskar. En skorpionfisk lyckades vi se i alla fall! Snorklarna, däremot, fick se ett stim större fiskar!!
En härlig soft dag ute på havet i Vietnam! Max var jätteduktig som ickedykare! Hanna är nu biten, och kommer att ha många många tillfällen att få dyka på "finare" rev i framtiden, jag är glad att få ha varit hennes buddie vid hennes första tropiska dyk!

Annamoster

tisdag, januari 04, 2011

Födelsedag

Igår fyllde en av resedeltagarna år. Det blev först uppvaktning vid sängen och sen åkte vi till en strand på andra sidan ön, Bai Sao. En guppig färd på grusväg i 2 mil, men helt klart den vackraste stranden här. Till lunchen råkade vi beställa det som hittills på hela resan inte föll någon i gänget på läppen. Det skulle vara grillad kyckling men visade sig vara kycklingens farfar. Något så segt har vi sällan smakat! Annars har vi bara ätit god mat hela tiden - väldigt god.


Vid solnedgångsdags samlades vi på vår strand och tog dagens sista dopp. Därefter blev det lyxig indisk middag på restaurangen Ganesh, innan vi flanerade på nattmarknaden, tog en glass och sedan var födelsedagen slut!





lördag, januari 01, 2011

Long Beach



Long Beach Acient Village Resort är ett ambitiöst hotellbyggnadsprojekt på ön Puh Quoc som fick ett abrupt stopp vid senaste finanskrisen. Sedan dess har det stått tomt och väntat på finanser och återvändande turister. Nu verkar turisterna ha hittat tillbaka, bland annat har man lyckats få en skandinavisk resebyrå att nappa på resemålet så vi har sett en del svenskar och danskar här. Den del som är färdigbyggd består av små hus inbäddade i grönska och vattenfyllda fiskdammar. Rummen är helt fantastiska byggda i mörkt trä. Badrummet har träbadkar och mässingskranar. Från receptionen leder en stensatt väg över små broar under pagodliknade tak förbi hotell "byn" och ner till sandstrand och hav. Förutom den höga hotellrumsstandarden (slår till och med vad hade i Sydafrika, till hyfsat pris) så är det utemiljön och arkitektur som imponerar. Här har man känslan av att befinna sig i en tempelträdgård. Och solen lyser samt havet svalkar.


- Posted using BlogPress from my iPad