Himalaya, Mao och Lamborghinis

Sista dagen i Kina. Familjen har åkt hem i morse medan jag och Rune spenderade dagen vid Kinesiska muren. Hyffsat maffigt byggnadsverk får man säga även om det inte syns från månen. Höjdpunkten var trots allt Rodelbanan ner från berget där vi gick upp på muren. Speciellt kul var när Rune åkte ifatt en man som "såsade" framför oss i banan och stressade honom genom att skrika "faster! FASTER!"

Efter muren drog jag ut på lite shopping för att stilla mitt dåliga samvete mot flickvännen som fått stanna hemma medan jag åkt på två långa resor med 2 månaders mellanrum. Det var väldigt trevligt, bjöd bland annat en taxichauför på snus som gjorde att han satt och dräglade ut genom taxifönstret samtidigt som han garvade och sa "Ridyen Tobacco" 100 gånger. (="svensk tobak")

Sammantaget har vi haft en fantastisk resa i Kina, fullproppad med aktiviter. Höjdaren var nog de första dagarna med vandring i nedre Himalaya som verkligen gav mersmak. Det blir en riktig vandringsresa till Tibet inom de närmsta åren för mig.

Annars har det varit en stor blandning av de bästa upplevelserna Peking kan bjuda på; sightseeing, människor, mat, shopping. Eftersom Mona och Rune har haft fyra år på sig att välja ut de bästa aktiviteterna har vi haft många fina dagar med coola utflykter, bra och dålig mat och mycket taxiresor.

Att Kina är mitt i en stor förändring som kommer påverka oss alla i västerlandet är otvivelaktig efter den här resan. En skum mix av arvet efter Mao och en totalt frisläppt marknadsekonomi skapar ett på många sätt väldigt konstigt samhälle, iaf sett med Svenska ögon. Peking växer så det knakar och är dyra bilar ett mått på hur ett lands ekonomi går så har vi inte en chans. Aldrig sett så många Maseratis, Lamborghinis, Ferraris och Porsche på samma plats.

Regimen har fortfarande ett mycket starkt grepp om landet, det märks med alla önskvärd tydlighet på all den övervakning och starka militära närvaron överallt i staden. Samtidigt verkar det på många sätt som att oppositionella krafter släpps fram på ett sätt som nog inte skådats förut. I konstnärsbyn 798 var det fullt av regimkritisk konst som myndigheterna verkade se mellan fingrarna på.
Dessutom verkar det vara en medveten strategi att komma bort från "Mao-myten" där omskrivning av den tidigare hisotrien nu skapat en ny landsfader i Sun Yat See. Kort observation, Pappa har redan utvecklat detta för intresserade här.

Några korta observationer om mina reskamrater:


Larre tog en Karre med farre och var piggare än någonsin. Det är sjukt kul att vi allihopa kan delta på saker som Pappa inte brukade klara av tidigare. Samtidigt undrar vi när hans friskhet ska avspegla sig i en minskad börda för hans nära och kära. Har fått kånka på en ful gulblå "mammaharpackatmatsäcktillmig - rygga" i 10 dagar nu medan "Larre" med fria händer proklamerar hur bra han mår för att i nästa sekund klaga på smärtor när jag försöker lämna tillbaka hans prylar.
Det har dock varit sjukt kul att vi kunnat hittat på så mycket saker allihopa och är en förstörd "cool guy-image" p.g.a. Pappas fula väska en konsekvens av det så kan jag gladeligen leva med det.

Ylva har skapat en oreparerbar spricka i släkten genom att envist hävda att Monas Aubergine i själva verket är Banan. Trots en slääämmande slemsäck har hon dock varit väldigt PÅ när undertecknad tyckt att tempot varit lite för lågt. Vandringen upp mot det Buddhistiska templet i strålande sol den sista dagen i Bergen var för mig resans höjdpunkt.
Tyvärr blev det kanske lite väl hårt den dagen och kombinerat med stora höjdskillnader och långa flygningar blev hon slemmig även utanför slemsäcken. Efter en vilodag var hon dock back in shape och på direkten aktiv i att se till att Hanna hade minst 14 vegetariska alternativ varje lunch.

Hanna har varit en superskön rumskamrat även om hon som tonåring behöver dubbelt så mycket sömn som mig och försöker klösa ut ögonen på sin bror när jag med sammetsröst och frukostbricka viskar "god morgon solsken" klockan 11.30. Hon missade en hel del av resan (och skaffade sig nog ett par blåmärken) efter att ha gått med ansiktet begravt i en trendig bok 90% av sin vakna tid (dvs 4 timmar om dagen).
Det har dock varit grymt att dela resa och rum med någon som har och uppskattar samma humor som mig och som dessutom är världens gulligaste syster.
SLEMNYSNINGEN på min vad kommer dock inte glömmas bort i första taget. Men är man medlem av Sporting Portugese Restards så är man.

Mona och Rune har varit fantastiska värdar även om Rune tycker att man är knarkare om man lyssnar på Di Leva. Dom har verkligen gjort allt för att vi ska få en så bra resa som möjligt och de tycker jag de har lyckats med.

Nu ska jag efter ett sista träningspass med efterföljande bad röra mig hem mot Sverige med brutalt överpackad väska. Bara en månad kvar till sommar i Italien.

Tack familjen, Mona & Rune och Kina för en grym resa!

- Jonatan (eller som han kallas i Kina; JONA)

Sun Yat-sen större än Mao

Det är lustigt att se hur historia kan användas.

Helt klart är att det under en längre tid har skett ett slags nedtoning av Mao i Kina. Visst han hänger på Himmelska fridens torg och hans porträtt finns tryckt på dom finansiellt allt tyngre sedlarna. Men i konstnärskvarteren är driften med den tidigare store rorsmannen legio och övertydlig i konstverken. Parallellt med detta kan man studera uppvärderingen av en tidigare nedtonad historisk figur. Doktor Sun Yat-sen kallas nu nationens fader och man lyfter fram hans demokratiska vision. Det är onekligen en intressant förändring och man kan fundera över dess följder. Sun Yat-sens politik var ju en gång betraktad som totala motsättningen till Mao politiken. Som en av grundarna av den tidigare mest avskydda politiska inriktningen Kuomintang (nationalister) är ju Sun Yat-sen även en stor figur i Taiwan.....intressant. Kan detta vara ett sätt att politiskt närma sig Taiwan ?


Contemporary Art From Beijing 798-area


Posted using BlogPress from my iPad

Nya tider i gamla stan

Vi åkte till Hutongerna som är Beijings svar på Stockholms Gamla Stan, mysiga gamla hus vid trånga gränder. Så här bodde alla förr i tiden, innan moderniteten kom med rivningshysteri och höghus.
Man kan lätt föreställa sig hur det var när hela Peking var en enda utbredd småstad med kejsarpalatset i mitten. Nu är det bara ett fåtal som kan bo i envåningshus med små trädgårdar. Här där man behållit det gamla märks ändå den enorma utvecklingstakten och förnyelsen som drar som en orkan över Kina. När vi var här förra gången 2008 fanns fanns gott om små affärer men inga pubar eller lattebarer! Vi har nu också sett skyltar med engelska eller andra västerländska språk. Transportmedlen bland dessa smala gränder är fortfarande främst cykel, cykelrichsas men numera även ...elbilar.






Lars-Åke, Hanna, Rune och Jonatan (Mona var på jobbet och Ylva hemma med feber).

Onsdag i Beijing

En seeg morgon. Vaknar med blossande ansikte, vackert rosa av den starka solen i Sichuan igår. Vad värre är, huvudet värker och halsen är tjock och svullen och lite tungt att andas. Konstigt, nu är vi ju nere på normala höjder?
En god frukost och lite alvedon lindrar lite. Vi tar det väldigt lugnt hemma, Jonatan tränar kondition nere på gymmet vilket går oförskämt lätt pga alla extra röda blodkroppar vi fick vid vårt höghöjdsträningspass igår. Vi låter Hanna sova till halvtolv. Upptäcker ett sätt att gå förbi censuren av Blogspot och lyckas publicera några inlägg.
Till slut kommer vi iväg på lunch och utfärd till Fågelboet dvs området med OS-arenorna.





Vi imponeras av den moderna tunnelbanan, se bara hur smart man kan följa vilka stationer som passerats (röda) och de som kommer framöver (blåa).

Sen åker några av oss till Yashow för att klippas, få manikyr och shoppa lite. Vilken skillnad det har blivit på de tre år sen vi var här förra gången! Själva Yashow är precis likadant, en marknad i flera våningsplan, trångt, varmt, med intensivt förhandlande och prutande.
Men i området utanför har det växt upp höga byggnader och en massa flotta affärer med "äkta" och dyra varumärken, givetvis finns här en Apple store också.


Kvällen blir mycket trevlig på en Teppanyaki-restaurang.


- Ylva

Fler naturbilder

Kan inte undanhålla våra läsare lite fler bilder från äventyret i Sichuan.

Jiuzhaigou i dimma.


Värdfolket Mona och Rune!


Framför the Five colour pond.


Jonatan dricker av Himalayas smältvatten.








- Posted using BlogPress from my iPad

Nationalparken i Huanglong

För att komma till nationalparken Huanglong måste man passera ett pass på 6000 meter över havet. Vår professionella guide säger att vi nog borde skaffa syrgas då vi inte är vana vid höjden. Syrgasen köper vi vid ett toalettstopp som visar sig ha toalettbås i höfthöjd samt en ränna som löper genom hela rummet, inte så fräscht och något vatten finns inte alls. Men en aerosolflaska med ett munskydd i plast visar sig vara vår bäste vän. Efter ett tag, medan bussen kränger upp för den slingrande vägen, känner man att man börjar kippa efter andan, få en enorm huvudvärk med tryck över bröstet.
Då trycker man upp syre från aerosolflaskan och får ett andetag med syresatt luft. Hur bra som helst.

Men trots syresbrist stannar vi en stund för snöbollskrig och fotografering på det högsta passet. Vi är nu högre än någon alpin topp i Europa. Även nationalparken befinner sig på väldigt hög höjd och det visar sig att halva gänget tar en kortare högalpin vandrigstur på de, obligatoriska ?, trädäck som man byggt för att spara slitaget på naturen.
För våra nu två vandringsgrupper händer dock samma sak. Kineser kommer fram och vill bli fotograferade tillsammans med oss. Uppenbarligen tycker man det är jäätte roligt att få stå brevid såå långa människor. Mycket hjärtligt med många skratt.
Snabba vandringsgruppen gör ett rejält träningspass genom att i 1,5 timme flämtande gå uppför, uppför så gott det går i den tunna luften. Neråt går på halva tiden.






Så här transporterar man upp cocacola och annat livsnödvändigt till toppen.

- LÅ

Nationalparken i Jiuzhaigou

Det var läskigt i går kväll när vi påbörjat inflygningen mot Jiuzhaigou mellan branta snöklädda bergstoppar och det kändes som att dalen var för trång för flygplanet. Men det var inte det som gjorde att landningen avbröts och vi plötsligt började stiga uppåt igen, det var dimma och hård eller fel vind. Vi fick åka och landa i Chengdu i stället som Lars-Åke skrev om igår.
MEN till slut lämnade vi Chengdu och landade här vid halvtolv på kvällen. Vi blev mötta av vår energiska och supertrevliga guide Helene (ja hon heter egentligen nåt annat på kinesiska men många skaffar sig också ett västerländskt namn) och hade sen en magisk resa i vår minibuss genom halvplatån och bergsmassiv - i ett poetiskt månsken. Det stod till och med jakar längs vägen och betade!
Vid ettiden var vi äntligen på vårt hotell och där väntade nudelsoppa och te som smakade väldigt gott och välkomnande.
Så idag var det dags att bese nationalparken. Oj vad mäktigt! Detta är faktiskt Himalaya, med tibetanska byar och fantastiska sjöar och vattenfall. Givetvis också tusentals turister men det störde faktiskt inte upplevelsen. Vi ser inga västerländska turister bland de massor av människor som väller ut ur turistbussarna här, bara asiater förmodligen kineser på turistresa i egna landet. Våren har inte kommit långt här, körsbärsträd var nästan det enda som blommade längs bergskanterna. Här nere i dalen (2000 m höjd) finns en skir grönska på en del av träden.









- Posted using BlogPress from my iPad

En dag på flygplatser i Kina

Idag skulle vi börja vår utflykt till nationalparken. Men redan i Peking fick vi reda på att flyget till Jiuzhaigou inte ens hade lyft från Jiuzhaigou ännu vid tidpunkten då vår flygresa skulle ha börjat från Peking. Vi fick vänta 4 timmar innan planet lyfte. När jag skriver detta så har vi varit på väg i 12 timmar.....men vi är inte framme än !!! Nu sitter vi i Chengdu eftersom flyget inte kunde landa i Jiuzhaigou pga dimma. Vi börjar allvarligt tröttna på att inte få någon information. Man säger att antingen får vi åka senare eller får vi sova över i Chengdou. Och timmarna går och ingen information kommer. Men våra Kinesiska medresenärer verkar inte upprörda, dom sitter lungt och väntar och väntar. Så då gör vi det vi med. Man ska ju ta seden dit man kommer ;-). Problemet är ju förstås att vi redan missat en dag av vår planerade tur i nationalparken. Och om problemen försätter imorgon riskerar vi att få återvända till Peking utan några besök i nationalparken vilket vore tråkigt.

Annars har vi inte hunnit se så mycket ännu. Vi kom till Mona och Rune igår och har bara hunnit sova ut efter flygresan från Sverige.



- Posted using BlogPress from my iPad

Helikopter utan rädsla och en Sopranosfamilj

Utsikt från the High Lane, Meatpacking district
Ojoj, en ny lång dag! Morgonen var riktigt cool, vi åkte helikopter i 30 min och såg hela Manhattan och lite till från luften. Joachim plåtade för allt vad han var värd; jag och Evelyn satt bak i 4-mannahelikoptern och fotade med våra Iphones - min får inte kontakt med datorn så jag kan tyvärr inte visa resultatet. Det var min första helikopterfärd någonsin och jag är stolt över att jag inte sjåpade mig och inte var det minsta rädd! Det kändes fullkomligt tryggt och det var väldigt kul att se stan från ovan.
Efter det gjorde vi tredje försöket vid Charging Bull - det är alltid fullt med turister som turas om att fotografera varandra - men till slut hjälptes vi åt att köra bort folk och säga: only one picture without people!! Vilket visade sig vara bra för många av turisterna ville också ha ett foto av tjuren utan andra nationers turister hängande på den! En äkta win-win situation som vi säger här. (eller: som vi sa här på 90-talet...)
Men höjdpunkten idag var att vi hade bett Evelyn att ragga upp ett par familjer med sina barn/ungdomar att ställa upp på en timmes fotografering. Det var därför jag bokade om min biljett och stannade ett extra dygn. Vi har hittills fått en massa stadsbilder och bilder på affärsmän. Det är bra, men vi behöver också vanligt folk.
Familjerna var jättetrevlig, den ena kändes som en rumsren version av Sopranos (jag lovar att frun var som en mörk Carmela och äldsta dottern var definitivt Meadowe!!). Dom var klockrena! - öppna och samarbetsvilliga, tyckte inte det var ett dugg obekvämt att agera på bild. Barnen var också duktiga, men inte riktigt lika avslappnade.
Vi plåtade dem i Bryants parc bakom the Public Library, samt gående på gatorna mot Times Square. Tror det blev kanonbilder!
Sen åkte vi direkt till the Meatpacking district, vi hade bjudit ut Evelyn på middag som tack för all hjälp under veckan. Äntligen fick jag se The High Line som verkligen var jättefint. Och supermysiga kvarter, här borde vi ha plåtat en del om vi hade vetat om det... ; ) Vi åt en utsökt middag på Abe & Arthurs och sammanlagt har det varit en bra dag och en toppenkväll nu ska det sovas!!!

Behind the scenes: frukostplåtningen igår; Dwayne, Cristine, Joachim och Evelyn på Lily's café

Från SATC till Nasdaq

Morgonen började med cafébilder på närmaste frukostfiket – Lily’s Café. De tre modellerna från SEB-kontoret fick beställa frukost, läsa Financial Times, titta på Joachims bärbara Apple, gå med sina mobiler intill örat, m.m. Det gick utmärkt.
Värt att notera är att även jag gjorde debut som New York-modell. Frukostgänget skulle plåtas utifrån trottoaren, genom fikets fönster, och det behövdes en skugga mot fönstret. Obs om ni nånsin ser dessa bilder – det är jag som är skuggan!!
Nästa programpunkt var vattenvyer från färjan till Staten Island. Ni vet den där färjan i SATC säsong 4 när Carrie flörtar med en politiker och de nästan missar färjan från Staten Island till Manhattan? Den färjan var vi på.
Halvfyra hade vi bokat in oss på att vara med på stängningen av NASDAQ. Det var en märklig tillställning. Vi fick komma in i The market place , som var som en liten tv-studio med börskurser projicerade på ena väggen. Några traders eller annat som tydde på att nån jobbade på en market place syntes inte till (var sitter dom?? Eller finns det inga?). Och själva avslutningen – när man ”ringer i klockan” – var som ett sorts PR-jippo. Ett mycket fint projekt som hette Smile Bangladesh och gick ut på att samla in pengar till förmån för att kunna operera harmynta i Bangladesh, presenterades och deras grundare Doctor si och så fick komma fram och prata och tacka en massa människor. Han blev i sin tur tackad av Nasdaqs vice vd. Sen stod alla där vid micken och räknade ner till klockan blev 16.00. Därmed ”stängdes” tydligen börsen men eftersom man inte såg nån som jobbade så blev det liksom ingen skillnad efter stängningen (mer än att börskurserna slutade ändra sig såklart).
Om man inte är så insatt i hur finansbranschen egentligen fungerar så upplevdes det som en ganska obegriplig blandning av gammaldags ”ring the bell” med nåt väldigt digitalt och osynligt. Men nu har vi sett det och det blev säkert tillräckligt med bilder.
Efter att ha jobbat oavbrutet 8-18 kändes det som att jet-laggen bara tilltog så här på tredje dagen. Jag och fotografen gick till närbelägna Dos Caminos och åt mycket god mexikansk mat och en sval öl till det. Jag har också bokat om min biljett så jag kommer tillbaka ett dygn senare, för att hinna med allt här! Gonatt…

Regnig dag men bättre än sitt rykte

Det har gått lite segare idag. Vädret var sämre så det var bra att vi hann med så mycket igår när det var bättre. Några ställen som vi hade hoppats på funkade inte så bra för fotografering. Så är det ibland, det kan gå både sämre och bättre än man trott!
New York Public Library var en jättevacker byggnad men inte riktigt för de bilder vi söker. Den snurrande baren på Mariott hotel var rolig men det blev högst ett par bra bilder därifrån.
På kvällen träffade vi Evelyn på SEB:s kontor och hon tog sedan med oss på middag på the Mandarine. Hotell med asiatiskt influerad restaurang. Det blev en riktigt trevlig kväll med otroligt bra mat (igen!).

Utsikt från Mariott Hotel

Evelyn, SEB-ansälld i New York, och Joachim, frilansfotograf från Stockholm.

Mandarine Hotel, utsikt över stan med Central Park nedtill i vänsterkanten av bilden.

Här kommer proffsbilder istället

Fantastisk jättesåpbubbla! Central Park.

På SEB har vi en idé om att alltid ha två saker i bilderna. Det är därför det är två taxibilar och två människor och två...etc.

Men två-temat funkar inte alltid på Manhattan. Det är många fler skyskrapor.
Nattbild från Rockefeller Center, det var högt, coolt och väldigt vackert.

Foto (samtliga): Joachim Lundgren

Gick en omväg och raderade bilderna. Annars en bra dag.

Vi började med att gå fel när vi skulle träffa Evelyn på SEB:s New York-kontor. Jag trodde 245 Park ave 42nd floor betydde nåt med 42nd street...och dit stegade vi iväg, en kvarts promenad ungefär. Väl där var numrena på Park avenue sådär 40 och vi insåg mitt misstag. Tog en taxi tillbaka för att upptäcka att 245 Park avenue ligger i kvarteret mittemot vårt hotell. Ungefär 2 minuters promenad!
Men trots försenad ankomst var Evelyn vänlig och professionell och har hjälpt oss en massa i planeringen. Kul att se det lilla SEB-kontoret, de ligger som sagt på 42:a våningen med fantastisk utsikt över stan. Bara 60 personer jobbar där, alla såg normala och trevliga ut.
En ny plan som vi kom på under mötet med Evelyn var att ta en halvtimmes helikopterfärd för att fotografera stan från luften... Få se om det går att ordna!
Sen åkte vi till första punkten på schemat - Charging Bull. Det gjorde många andra också, det visade sig att den stackars bronsstatyn aldrig fick vara utan turister brevid/på sig så en bil på bara statyn och stadsbakgrund var inte möjlig att ta.
Vi promenerade mot Wall street och här hade jag tänkt lägga in en bild på Wallstreet-skylten! Men har misslyckats med att få in dagens samtliga bilder i datorn. Bildprogrammet hängde sig, jag tvångsavslutade, när jag öppnade igen var ingenting sparat och på frågan om jag skulle behålla eller radera ur kameran hade jag givetvis svarat radera. Saknar min datorsupport! Och min kamerasupport! Varför ligger ni hemma och sover i Stockholm när jag behöver er som mest..?
Ja, sen har vi avverkat Times Square och Central Park i rask takt och har nog promenerat lika mycket som normala storstadsturister. En hel del alltså. Nu blir det vila en stund och sen ska vi ta oss till Rockefeller center och försöka få utsiktsbilder över New York i skymning och kvällsljus.
Jag har ju faktiskt proffsfotograf med mig så jag ska be honom maila nån av dagens bilder så att jag kan visa upp något av våra photo locations!
För övrigt har Starbucks gott Chai-te!

Första titten på stan

Eftermiddagen och kvällen dag 1 har gått åt till att hålla sig vaken. Det har gått bra men nu är klockan över 8 så det blir snart sängläge.
Jag hade fått flera bra tips på sevärdheter men det jag hunnit är promenera samt äta middagen som bokades igår. Jobb går ju före och fotografen som är med på resan behövde köpa externa hårddiskar så att bilderna vi tar får plats samt blir back-upade. Alltså gick vi till Apple Store, den legendariska på 5th Avenue. Och då kunde jag ju passa på att pricka av på makens önskelista; en liten Mac mini till vår köksvägg - den gamla minin är helt enkelt slutkörd.
I och med det anade vi ena hörnet av Central Park också. Sen gick vi lite kring restaurangen som låg i SoHo och verkligen var bra! Jag var så nöjd med min forell på en bädd av sparris, spenat och linssallad : )
I morgon kl 9 börjar det riktiga jobbet. Ska bli intressant!

Den skira glaskuben markerar ingången till Apple Store. De har öppet 24/7!!

Så här mycket folk strömmar hela tiden in/ner och upp/ut ur butiken.

Restaurangen Baltazar, franskinspirerad.

Union Square i aprilskymning.

Ägnar kvällen åt packning och förberedelser. Restaurang bokad för i morgon kväll, det måste man tydligen göra i New York för att få bord på populära ställen. Det här tror jag blir kanon: http://www.balthazarny.com/index.php

Mina drömmars stad

Inspirationslåt för nästa resa. På söndag åker jag på ett jättejobbigt uppdrag. MÅSTE till NYC för jobbets räkning. Tur i oturen att jag länge velat komma till världens huvudstad! Räknar med att få se en hel del av stan även om det är fulla arbetsdagar. Och skulle det bli någon timme över så vill jag väldigt gärna se The Museum of Modern art. Får se om jag lyckas!