lördag, juli 24, 2010

Bilstaden

Ni alla som känner min kära mor vet att det är en sak som är grundläggande att veta om henne. Ylva är inte glad när hon är hungrig. Vi minns alla gångerna min far trots 20 år av äktenskap med 'na fortfarande inte lärt sig detta och lyckats irritera det monstret som annars brukar vara min mamma. Aj aj aj, det slutar aldrig väl.

Igår var mamma hungrig. Vi hade redan innan bestämt att vi skulle till den indiska krog vi kört förbi dagen innan. "men det är långt bort, vi måste ta bilen". Så liksom äkta LA-bor hoppade vi in i fordonet. efter lite trassel lyckades vi hitta main street på vilken resturangen låg. Efter ganska många minuter på denna gata börjar mamma muttra.
- Grr, vart är den jävla resturangen....
Hanna: Öh...vi körde förbi den för en kvart sen.
Hon sväljer ner ilskan och pappa vänder så snabbt det går, vilket inte är så snabbt. Framme vid resturangen finns bara en ledig p-plats. Oh no. Fickparkering. Pappa börjar svettas lite i fruktan. Men såklart klarar han det, tillslut. Ylva är nu en halvtimme hungrigare och läser på parkeringsautomaten: Max 40 minuter. FAAAAN skriker hon. Vi hoppar in i bilen igen. På andra sidan gatan finns ännu en plats, och nu kommer vi på att vi kan ju bara gå och lägga in mer pengar i automaten. Så...efter en kvart har vi fickparkerat även här. Då mamma upptäcker att ånej, mynten är kvar i hotellrummet. Nu kan vi inte betala för parkeringen, och vi har redan fått en böter idag.
Hanna: Okej, ta det lungt, jag går in och växlar en sedel här på bageriet.
Lars-åke: men vi har inga sedlar heller...bara kort.
Mamma: AAHHG!!!! LIKA BRA ATT ÅKA HEM HELA JÄVLA VÄGEN OCH HÄMTA JÄVLA PENGARNA.
Hanna: Men sluta ge upp så lätt, mes. Exuse me, do you know where to find an ATM?
Det visste inte människorna på gatan.
Hanna: Okej, vi svänger in här på tvärgatan och försöker hitta en gratis parkering.
Vi svänger in på tvärgatan. Men vannu, jag känner igen dom där palmerna, och detdär lilla blåa huset. Tidningsautomaten med ett kantstött hörn, har vi inte sett den förut? Har vi åkt vilse här en gång redan? Inte förens vi ser den blåa skylten ovanför ingången förstår vi. Vi är utanför vårat hotell. Det låg 20 meter från resturangen.

3 kommentarer:

Annamoster sa...

Ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha,ha, ha, ha, ha, ha, ha,ha, ha, ha, ha, ha, ha,ha, ha, ha, ha, ha, ha,ha, ha, ha, ha, ha, ha!

Du skriver så bra Hanna! Ingen har någonsin beskrivit min syster så väl! Ha, ha, ha, ha, ha,ha, ha, ha, ha, ha, ha!

Här spöregnar det, hela kvällen och i morgon också! Tur att vi har kommit hem så vi kan vattna själva....

Annamoster sa...

Lasse säger: Hanna! Vilen författartalang du är! Skicka in till vilken humorsajt/tidning som helst för publicering!

/Lasse (som också känner igen Anna i det du skriver om Ylva ganska väl...)

Ylva sa...

Hej Lasse! Har du tänkt på vad GLADA Anna och jag blir när vi väl får (GOD) mat? Det kanske kompenserar lite...?